Iakttagaren

Storleken på det utrymme i vilket man kan ha olika åsikter i detta land minskar i snabb takt. Politiska partier skiljer sig minimalt åt vad gäller grundläggande värderingar och politikerna tittar urskuldande på varandra, nickar och säger:

“Vi strävar ju efter samma mål”, “Vi har bara lite olika idéer om hur vi ska ta oss dit”

Politikerna sitter i sina parlamentariskt tillsatta grupperingar och tar fram etiska platformar för skola och vård. Allt i bästa samförstånds anda. Det har gått så långt att man över alla partigränser kan ställa sig bakom samma framtidsvision för, säg ett landsting eller en kommun. Ibland är det förstås ganska urtunnat: “Allt gott till alla – alltid!”

Denna samförstånds anda gör att det är smått omöjligt att komma med avviande åsikter eller ställa besvärliga frågor. Den skicklige politikern inser detta och göder kulturen.

Nu ska vi ju inte tror att detta bara gäller politiker. Nej, PK och Jante genomsyrar hela samhället och toleransen går på svältdiet.

Får man till exempel säga att man inte tycker det är ok att “knulla runt”, Eller att utbrända är lite veka. Eller att det är okej med prostitution. Eller att det är sunt med höga matpriser. Skulle man ha frågetecken kring invandring, homsexualitet eller ekonomisk tillväxt, då är man riktigt körd!!

Jag ser och jag hör.

Och det känns inte riktigt bra.

Andra bloggar intressant om: politisk korrekthet, jante, åsikter, politiker